I'm Gonna Git You Sucka

När Jack Spade återvänder hem från militären möts han av sorgen över sin bror June Bugs död och beslutar sig för att störta den skruvade och hänsynslösa gangsterbossen Mr. Big. Filmen följer hans kamp i ett gammalt ghetto där humor och våld blandas i ett lekfullt men samtidigt skarpt angrepp på kriminella maktstrukturer. Jack, envis och bitvis naiv, tar lagen i egna händer och vägrar acceptera den korruption som plågar hans kvarter.

För att få övertag anlitar han sin barndomsidol John Slade, en självutnämnd 70-talshjälte som fortfarande lever kvar i sina gamla vanor och paráder. Tillsammans samlar de en brokig skara av allierade — stereotyper och karikatyrer plockade direkt ur blaxploitation-filmerna — vilket leder till både absurda och minnesvärda konfrontationer med Mr. Bigs män. John Slades självsäkra attityd och Jack Spades råa beslutsamhet skapar en dynamik full av komiska krockar och action.

Filmen är i grund och botten en parodi som hyllar och driver med genrens klichéer: från överdrivna monologer till stiliserade slagsmålsscener och ikoniska one-liners. Under ytan finns också en social kommentar om makt och gemenskap i marginaliserade miljöer, men det är framför allt den hejdlösa tonen och satiren som stannar kvar hos publiken. Gags, slapstick och absurda situationer varvas med målmedveten kritik.

Regissören Keenen Ivory Wayans levererar en snabb, självsäker satir från 1988 som blivit en kultfavorit tack vare sin smarta blandning av hyllning och hån mot blaxploitation-eran. Resultatet är en underhållande, stundtals vass film som både får publiken att skratta och tänka, och som påminner om hur filmhistorien kan användas för att både fira och ifrågasätta sina egna myter.