Ghettoblaster

Ashtray flyttar till South Central L.A. för att bo hos sin pappa och sin mormor, bara för att upptäcka att familjelivet är allt annat än vanligt. Pappan verkar konstigt nog vara i samma ålder som Ashtray, vilket ger upphov till både pinsamma och absurda situationer, medan mormorn med tuff attityd och en förkärlek för att röka hasch sprider kaos i hemmet.

Snart dras Ashtray in i kusinen Loc Dogs värld, en karaktär som lever för överdrivna gängstereotyper — pistoler, en Uzi och till och med en termonukleär stridsspets som ”självförsvar”. Filmen driver med alla klassiska hood-filmsklichéer och förvandlar våldsamma motiv till hyperbolisk komik, full av slapstick, ordlekar och vassa parodiska poänger.

Genom att kombinera snabb humor med samhällssatir ställer filmen frågor om identitet, lojalitet och vad det egentligen betyder att ”hålla sig på rätt väg”. Tonen är hårt ironisk och gärna överdriven, vilket gör att den både underhåller och får publiken att skratta åt de destruktiva mönstren som porträtteras.